Ingen Neråtblog
Lovet gick mot sitt slut när jag på fredagskvällen satt å läste tidningen, när jag kommer fram till nöjesdelen, så får jag läsa om det jag grämt mig över ända sedan turnén tillkännagavs. Thåström fick en femma i betyg av Aftonbladets recensent. Spelningen hade varit alldeles strålande.
Min uppgivenhet över turnéplaneringen bara växte inom mig, jag menar, hur smart är det att lägga Göteborgsspelningarna under just den vecka då alla skolor i regionen har lov och många är bortresta?
Mitt i all min uppgivenhet slog det ju mig, en extraspelning hade lagts in och om vi skyndade oss hem på lördagen så skulle vi faktiskt hinna till den tredje och sista Göteborgsspelningen.
Allt gick som det skulle och ca 19.15 var vi på plats i Eriksbergshallen, Paula, min bror och jag. Man blev dock lite ställd när det visade sig att vi i stort sett var de enda som var där. Det skulle dock lösa sig, när Thåström äntrade scenen ca 25 minuter efter utsatt tid så var lokalen välfylld, jag skulle tippa på runt 1200 pers i en lokal ämnad för 1400. Förhandssnacket handlade om en akustisk och nerskalad konsert, det blev så otroligt mycket mer. Visst fanns det där, det avskalade soundet från senaste plattan, men det var ju som sagt så mycket mer, rocken har ännu inte lämnat mannen som på senare dagar verkar trivas med att släppa in folk i hans egen lilla värld, något som verkade som en utopi för bara några år sedan. när klockan passerat 22 är spelningen slut, min känsla då, sådär direkt efteråt var att det var den bästa konsert jag sett, nu, när jag låtit det smälta in så kan jag konstatera att den ligger på en delad förstaplats tillsammans med de två Metallica-spelningar jag varit på. Spelningen var helt enkelt fantastisk, från mjuka och vackra Söndagmåndagsång och Brevet till 10:e våningen till blytunga Ungefär så här och The Haters.
Jag kan inte annat än att säga så här: MISSA INTE CHANSEN ATT SE THÅSTRÖM PÅ DENNA TURNÉ... Själv skall jag förmodligen gå på spelningen i Lund den 18:e mars.
Dagens Soundtrack: Thåström - Miss Huddinge -72
Min uppgivenhet över turnéplaneringen bara växte inom mig, jag menar, hur smart är det att lägga Göteborgsspelningarna under just den vecka då alla skolor i regionen har lov och många är bortresta?
Mitt i all min uppgivenhet slog det ju mig, en extraspelning hade lagts in och om vi skyndade oss hem på lördagen så skulle vi faktiskt hinna till den tredje och sista Göteborgsspelningen.
Allt gick som det skulle och ca 19.15 var vi på plats i Eriksbergshallen, Paula, min bror och jag. Man blev dock lite ställd när det visade sig att vi i stort sett var de enda som var där. Det skulle dock lösa sig, när Thåström äntrade scenen ca 25 minuter efter utsatt tid så var lokalen välfylld, jag skulle tippa på runt 1200 pers i en lokal ämnad för 1400. Förhandssnacket handlade om en akustisk och nerskalad konsert, det blev så otroligt mycket mer. Visst fanns det där, det avskalade soundet från senaste plattan, men det var ju som sagt så mycket mer, rocken har ännu inte lämnat mannen som på senare dagar verkar trivas med att släppa in folk i hans egen lilla värld, något som verkade som en utopi för bara några år sedan. när klockan passerat 22 är spelningen slut, min känsla då, sådär direkt efteråt var att det var den bästa konsert jag sett, nu, när jag låtit det smälta in så kan jag konstatera att den ligger på en delad förstaplats tillsammans med de två Metallica-spelningar jag varit på. Spelningen var helt enkelt fantastisk, från mjuka och vackra Söndagmåndagsång och Brevet till 10:e våningen till blytunga Ungefär så här och The Haters.
Jag kan inte annat än att säga så här: MISSA INTE CHANSEN ATT SE THÅSTRÖM PÅ DENNA TURNÉ... Själv skall jag förmodligen gå på spelningen i Lund den 18:e mars.
Dagens Soundtrack: Thåström - Miss Huddinge -72
posted by Hampus at 9:53 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home