Ikväll går vi över till den andra sidan.

Tillbringade i stort sett hela lördagen ute på vischan mellan Billdal och Lindome. Vi var en härlig samling människor hemma hos Maria. En samling bestående av Maria, Gabbe, Daniel, Linn och jag själv. När jag kom dit stod maten mer eller mindre på bordet, Maria hade lagat pasta och en sås med lövbiff i. Jag har ätit det en gång förut, det är tydligen typ Gabbes favoriträtt. Riktigt så långt har jag inte tänkt att gå, men det är riktigt gott, det kan jag säga. Dagen gick över i kväll och ackompanjerade av Simon & Garfunkel så satt vi och helt enkelt umgicks. När Simon & Garfunkels konsert i Central Park 1981 hade rullat två gånger kändes det som om det var dags för musikbyte.
Efter att ha letat efter musik ett tag så visade det sig att urvalet var ganska så begränsat. Där fanns diverse Absolut Music, Mega Dance, Hockey Anthems etc. Valet föll till slut på Roxette.

Roxette är ett band som följt med hela min uppväxt, jag såg dem live i Scandinavium efter deras skiva Crash Boom Bang, kan tänka mig att den kom ut typ 97-98 nånting och sedan dess har jag väl egentligen inte lyssnat på dem.

Bara tanken av Per Gessle har de senaste åren fått mig att må lite dåligt. Jag blev verkligen glad när jag fick höra att Gyllene Tider skulle göra sin turné för två år sen eller vad det var, men det gick då inte upp för mig att man skulle dränkas av Per Gessle och hans band i varenda medium, varje dag hela den sommaren. När jag väl stod där inne på Ullevi och Per och hans gäng skulle in på scenen så ville jag bara därifrån. Jag tänkte "kunde det inte vart ett annat band som skulle spela?".

Där satt vi i alla fall nu i Marias uterum och låt efter låt med Roxette strömmar ut ur högtalarna. Man känner verkligen igen varje låt. Varje låt har en super-radio-refräng. Man inser vilket geni denna Per är. Ge honom tre dagar och han har en singeletta i Sverige. Det är också i det läget man blir lite sur över att det blivit en sån total överexponering av denna person. Kunde han inte tagit det lite lugnt? Väntat några år efter Mazarin och sedan gjort ett 30 års-jubileum med Gyllene Tider 2008 eller vad det blir. Nåväl, nu har jag fått min dos Per Gessle för detta år, det räcker nu. Nej förresten, Hey Mr. DJ från skivan med Son Of A Plumber är faktiskt riktigt skön, den kommer jag spela några gånger i sommar, men sen räcker det. Punkt.

Supertrevlig kväll förresten. Som bäst blev det när vi hämtade skivan från Gabbes bil. Mogwai, Moby och Richard Ashcroft. Mumma.

Idag tränar jag på gräs med mitt kära Hovås/Billdal IF. Äntligen.

Dagens Soundtrack: Imperiet - Erotisk Politik