Perfect Day
Å herrejösses.
Söndagen den 15 april 2007 - en sån dag!
För en gångs skull skall jag nog kort och gott köra en redogörelse för exakt vad jag gjorde under en dag.
Vaknade upp ganska exakt kl. 10 00 av lite oljud i lägenheten och med tanke på att jag då inte sovit i mer än fyra timmar så var jag ganska sliten och min tanke är vär egentligen att ta en snabb tur till toaletten för att sedan återvända till min kära madrass.
Någonstans mellan madrassen och toaletten kom dock planerna att ändras helt radikalt. Jag, min kära sambo Dalle och hans tjej (?) Mathilda bestämmer oss för att vandra ner till den lokala gourmetbutiken och inhandla en frukost.
15 minuter och 400 norska kronor senare så sitter vi ute på vår oförskämt stora balkong och njuter av livet. Ytterligare fem minuter senare kläcker jag idén att vi skall flytta ut min stereo på balkongen för att ytterligare höja stämningen. Sagt och gjort - The Beatles dånar snart ur högtalarna så att halva Majorstuen kan höra det.
Det går fem minuter till, sedan kläcker Dalle idén att vi skall öppna den första ölen och eftersom det vid det här laget lätt är 25 grader på balkongen så låter det onekligen lockande.
De kommande timmarna spenderas sedan på balkongen och även på taket till vår sex våningar höga lägenhet med en fantastisk utsikt över Oslo, Beatles byts efter någon timme ut mot Frank Sinatra som sedan byts ut mot Bob Dylan, det är en enormt härlig stämning hela dagen och livet känns verkligen helt underbart, nästan så att det inte kan bli bättre - men givetvis kan det bli bättre!
Kl. 15 29 kommer följande sms in i inkorgen:
Du er klar for kamp, ikke sant?
Du har helt klart fortjent det, så møt utenfor Ullevål kl.17 30.
OK? AM
AM är förkortning för Andreas Martinussen som är min chef. Kampen i fråga är Vålerenga mot Stabaek och vi pratar inte ståplats utan VIP. VIP som i gratis mat och dryck, sköna fåtöljer och inte särskilt mycket fokus på själva matchen. Normalt sett står jag hellre och kollar på fotboll men när det handlar om två lag jag verkligen inte bryr mig om så är ju det här upplägget alldeles perfekt. Det är en mycket fin buffé med pastasallad, kycklingspett, älgfärsspett, lax och det ena värre än det andra, gratis öl och vin är det också.
Matchen slutade 1-1, det var över 18 000 på läktarna och riktigt bra tryck. Störst intryck på mig gjorde, förutom mat och dryck, Vålerengas "Mini-Klanen".
Klan är det norska ordet för klack och Miniklanen var således "barn-klacken". Denna var placerad i kurvan, precis bredvid Stabaek-klacken och består av ca 300 ungar i 8-12 årsåldern som matchen igenom sjunger och skrålar för fulla muggar och till och från också provocerar den betydligt större Stabaek-klacken - en härlig syn!
Efter matchen går färden mot Qba, lite av ett favoritställe som ligger i stadsdelen Grünerløkka. Tre öl kostar där 101 kr vilket definitivt får ses som prisvärt. På Qba är det en avslappnad stämning och det spelas skön musik och ännu bättre kom det att bli efter det att jag tipsade bartendern / DJ:n om bandet Kasabian som jag kunde tänka mig att hon skulle gilla. Hon ger det en chans och sätter på Club Foot från bandets första skiva till min stora förtjusning. Några minuter senare går Butchers Blues igång och från och med denna stund är typ varannan låt Kasabian. När det är dags för mig att beställa in ytterligare en runda så är hon upp över öronen nöjd med mitt tips och säger att hon redan beställt bandets båda skivor på nätet - jag säger bara en sak - STORT!
På Qba stöter vi på två killar vid namn Kim och Glenn, varav den sistnämnda följer med oss till John´s, ett ställe som verkligen har en tendens att bara spela låtar som man inte kan ha undgått att ha hört minst 1000 gånger. Normalt sett kanske inte favoritstället men det här är heller ingen normal dag.
Det är en himla härlig stämning och när stället stänger så lyckas jag på något ännu okänt sätt stanna kvar och hänga med personal från stället som sitter kvar och rundar av kvällen. När klockan är runt fem går färden mot vad jag tror är mitt hem men det visar sig finnas en pizzeria / restaurang som fortfarande har öppet så färden går istället dit och där avnjuts en mycket god pizza med massa ost.
Klockan är nog runt sex eller halv sju när jag slutligen når dagens slutdestination. Sömnstadie nås dock inte förrän klockan är 08 50.
Min perfekta dag varade således i ganska så exakt 22 timmar och 50 minuter, och jag lovar er, det var en underbar dag och den kändes verkligen som om den varade i minst två eller tre dagar.
Trots att låten aldrig spelades under dagen så är soundtracket givet.
Soundtrack för söndag 15/4: Lou Reed - Perfect Day
P.S. Bilder från denna pefekta dag finns att skåda på min facebook. D.S
Söndagen den 15 april 2007 - en sån dag!
För en gångs skull skall jag nog kort och gott köra en redogörelse för exakt vad jag gjorde under en dag.
Vaknade upp ganska exakt kl. 10 00 av lite oljud i lägenheten och med tanke på att jag då inte sovit i mer än fyra timmar så var jag ganska sliten och min tanke är vär egentligen att ta en snabb tur till toaletten för att sedan återvända till min kära madrass.
Någonstans mellan madrassen och toaletten kom dock planerna att ändras helt radikalt. Jag, min kära sambo Dalle och hans tjej (?) Mathilda bestämmer oss för att vandra ner till den lokala gourmetbutiken och inhandla en frukost.
15 minuter och 400 norska kronor senare så sitter vi ute på vår oförskämt stora balkong och njuter av livet. Ytterligare fem minuter senare kläcker jag idén att vi skall flytta ut min stereo på balkongen för att ytterligare höja stämningen. Sagt och gjort - The Beatles dånar snart ur högtalarna så att halva Majorstuen kan höra det.
Det går fem minuter till, sedan kläcker Dalle idén att vi skall öppna den första ölen och eftersom det vid det här laget lätt är 25 grader på balkongen så låter det onekligen lockande.
De kommande timmarna spenderas sedan på balkongen och även på taket till vår sex våningar höga lägenhet med en fantastisk utsikt över Oslo, Beatles byts efter någon timme ut mot Frank Sinatra som sedan byts ut mot Bob Dylan, det är en enormt härlig stämning hela dagen och livet känns verkligen helt underbart, nästan så att det inte kan bli bättre - men givetvis kan det bli bättre!
Kl. 15 29 kommer följande sms in i inkorgen:
Du er klar for kamp, ikke sant?
Du har helt klart fortjent det, så møt utenfor Ullevål kl.17 30.
OK? AM
AM är förkortning för Andreas Martinussen som är min chef. Kampen i fråga är Vålerenga mot Stabaek och vi pratar inte ståplats utan VIP. VIP som i gratis mat och dryck, sköna fåtöljer och inte särskilt mycket fokus på själva matchen. Normalt sett står jag hellre och kollar på fotboll men när det handlar om två lag jag verkligen inte bryr mig om så är ju det här upplägget alldeles perfekt. Det är en mycket fin buffé med pastasallad, kycklingspett, älgfärsspett, lax och det ena värre än det andra, gratis öl och vin är det också.
Matchen slutade 1-1, det var över 18 000 på läktarna och riktigt bra tryck. Störst intryck på mig gjorde, förutom mat och dryck, Vålerengas "Mini-Klanen".
Klan är det norska ordet för klack och Miniklanen var således "barn-klacken". Denna var placerad i kurvan, precis bredvid Stabaek-klacken och består av ca 300 ungar i 8-12 årsåldern som matchen igenom sjunger och skrålar för fulla muggar och till och från också provocerar den betydligt större Stabaek-klacken - en härlig syn!
Efter matchen går färden mot Qba, lite av ett favoritställe som ligger i stadsdelen Grünerløkka. Tre öl kostar där 101 kr vilket definitivt får ses som prisvärt. På Qba är det en avslappnad stämning och det spelas skön musik och ännu bättre kom det att bli efter det att jag tipsade bartendern / DJ:n om bandet Kasabian som jag kunde tänka mig att hon skulle gilla. Hon ger det en chans och sätter på Club Foot från bandets första skiva till min stora förtjusning. Några minuter senare går Butchers Blues igång och från och med denna stund är typ varannan låt Kasabian. När det är dags för mig att beställa in ytterligare en runda så är hon upp över öronen nöjd med mitt tips och säger att hon redan beställt bandets båda skivor på nätet - jag säger bara en sak - STORT!
På Qba stöter vi på två killar vid namn Kim och Glenn, varav den sistnämnda följer med oss till John´s, ett ställe som verkligen har en tendens att bara spela låtar som man inte kan ha undgått att ha hört minst 1000 gånger. Normalt sett kanske inte favoritstället men det här är heller ingen normal dag.
Det är en himla härlig stämning och när stället stänger så lyckas jag på något ännu okänt sätt stanna kvar och hänga med personal från stället som sitter kvar och rundar av kvällen. När klockan är runt fem går färden mot vad jag tror är mitt hem men det visar sig finnas en pizzeria / restaurang som fortfarande har öppet så färden går istället dit och där avnjuts en mycket god pizza med massa ost.
Klockan är nog runt sex eller halv sju när jag slutligen når dagens slutdestination. Sömnstadie nås dock inte förrän klockan är 08 50.
Min perfekta dag varade således i ganska så exakt 22 timmar och 50 minuter, och jag lovar er, det var en underbar dag och den kändes verkligen som om den varade i minst två eller tre dagar.
Trots att låten aldrig spelades under dagen så är soundtracket givet.
Soundtrack för söndag 15/4: Lou Reed - Perfect Day
P.S. Bilder från denna pefekta dag finns att skåda på min facebook. D.S
posted by Hampus at 10:55 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home